Kärlröntgen

Huvudbudskapen i animationen gäller, men vissa detaljer kan ha hunnit förändras efter animationens produktionsdatum.

Hjärtat är en muskel ständigt pumpar ut blod till kroppen. Kranskärlen försörjer hjärtat med det syre och de näringsämnen som behövs för att det ska fungera.

Med tiden kan fettavlagringar som kallas plack byggas upp inne i kärlen, vilket kan täppa till och minska blodflödet. Om det bildas plack i kranskärlen så kan blodflödet till hjärtat minska. Om man upplever hjärtsymtom som bröstsmärta, yrsel eller svimningskänsla kan kärlröntgen utföras för att se om det finns plack i kranskärlen.

Vid kärlröntgen, eller angiografi, görs ett snitt i övre delen av låret för att komma åt lårbensartären. Med hjälp av en tunn metalltråd, ledare, förs en tunn plastslang in i kroppspulsådern. En kateter förs sedan in längs plastslangen. Nuförtiden används oftare en handledsartär än lårbensartär som insticksställe för katetern.

Så snart katetern har nått fram till aortan injiceras ett konstrastmedel. När färgämnet flödar från aortan till kranskärlen tas en röntgenbild, eller angiogram. Bilden kan visa om det finns blockeringar, aneurysmer, förträngningar eller andra avvikelser i blodkärlen. Efter kärlröntgen tas katetern och plastslangen bort. Om det behövs kan läkaren föreslå lämplig behandling.


På grund av förändrade kunskaper, brist på konsensus bland auktoriteter inom området, speciella omständigheter i varje enskild konsultation och mänskligt felhandlande kan inte Medibas garantera att all information i Medibas är korrekt och fullständig i alla avseenden.