Silikos

Huvudbudskapen i animationen gäller, men vissa detaljer kan ha hunnit förändras efter animationens produktionsdatum.

Under normal andning strömmar luften via näsan nedför luftstrupen och in i allt trängre luftvägar som kallas bronker. Bronkerna förgrenas till bronkioler och slutligen till små druvliknande klasar av tunna ömtåliga blåsor som kallas alveoler.

Här byts koldioxiden i blodet ut mot syre. Personer som arbetar i gruvor eller stenbrott eller som arbetar med ämnen som betong och glas har ökad risk att andas in kiseldamm. Kiseldioxid är en vanlig kristall och är den viktigaste beståndsdelen i sand. De små kiselpartiklarna förs genom de minsta luftvägarna in i lungblåsorna. Här slukas partiklarna av immunförsvarsceller som kallas makrofager, som har som uppgift att förstöra främmande partiklar i kroppen.

Men istället för att makrofagerna förstör kiseldioxiden har det visat sig att den är dödlig för makrofagerna, som avger enzymer när de dör. De här enzymerna retar lungorna och leder till inflammation. Då tränger särskilda celler, fibroblaster, in och bildar fibrös vävnad kring partiklarna som blir till knutor av ärrvävnad i lungorna.

Uppbyggnaden av ärrvävnad minskar utbytet av syre i lungorna och ger andfåddhet som gradvis försämras. Andra symtom på silikos, eller dammlunga, kan vara bröstsmärta och en kraftig torrhosta som kan göra att han eller hon hostar blod.


På grund av förändrade kunskaper, brist på konsensus bland auktoriteter inom området, speciella omständigheter i varje enskild konsultation och mänskligt felhandlande kan inte Medibas garantera att all information i Medibas är korrekt och fullständig i alla avseenden.