Axelns anatomi

Huvudbudskapen i animationen gäller, men vissa detaljer kan ha hunnit förändras efter animationens produktionsdatum.

Axeln består av ben, ligament, senor och muskler som förbinder armen med bålen. De tre ben som tillsammans bildar axelleden är nyckelbenet, eller klavikeln, skulderbladet, eller skapula, och överarmsbenet, eller humerus.

Axeln har två leder som samverkar för att vi ska kunna röra armen. Nyckelbensleden, eller akromioklavikularleden, är en glidled som bildas mellan nyckelbenet och akromion. Akromion är ett utskott från skulderbladet som utgör skulderledens tak. Nyckelbensleden gör att vi kan lyfta armen ovanför huvudet.

Axelleden, eller glenohumeralleden, är en kulled, som utgörs av den översta, avrundade delen av överarmsbenet, ihop med den hålformade delen av skulderbladet. Leden gör att vi kan göra cirkelformade rörelser med armen, och röra den framåt och bakåt. Labrum är en broskbit som dämpar stötarna mellan humerushuvudet och ledskålen, och ger stadga åt leden.

Rotatorkuffen är en grupp av fyra muskler som drar in överarmsbenet mot skulderbladet. Musklerna i rotatorkuffen ger stadga åt axelleden och hjälper till när vi vrider armen.

Två säckliknande strukturer som kallas bursor finns också i axeln. De utsöndrar en vätska som smörjer ledens rörliga delar. Tillsammans bildar alla dessa strukturer en av de mest flexibla lederna i kroppen.


På grund av förändrade kunskaper, brist på konsensus bland auktoriteter inom området, speciella omständigheter i varje enskild konsultation och mänskligt felhandlande kan inte Medibas garantera att all information i Medibas är korrekt och fullständig i alla avseenden.