MR

Huvudbudskapen i animationen gäller, men vissa detaljer kan ha hunnit förändras efter animationens produktionsdatum.

När någon lider av en sjukdom som inte går att upptäcka genom en vanlig läkarundersökning, kan magnetisk resonanstomografi, förkortat MR, ibland vara nödvändig. Vid en MR-undersökning ligger patienten på ett skjutbart undersökningsbord som förs in i magnetkameran. När patienten kommer in i magnetkameran scannas han eller hon med en av flera magnetspolar som sänder ut en radiofrekvenspuls riktad mot det område som ska undersökas. Det skapar ett magnetfält som sträcker sig längs rörets mitt.

I kroppen finns det miljardtals väteatomer som snurrar runt sin egen axel. När magnetströmmen sätts på ställer atomerna in sig efter den, precis som i en kompass, och snurrar kring en ny axel. När magnetkraften stängs av återgår atomerna till sitt naturliga läge. När de återställer sig sänder de ut energi och fungerar som en liten radiosändare. Olika vävnader ger ifrån sig olika energimängder och datorn känner igen deras distinkta pulser.

Energiskillnaderna bestäms av atomernas återställningstid. Tjock vävnad behöver mer tid att återställa sig än mjukvävnad. När datorn sedan registrerar de olika energiskillnaderna skapar den en bild som visar täta områden som vita och de mindre täta områdena som svarta. Med resonanstomografi är det möjligt att se organ, senor, ligament med mera. Det är det enorma antalet väteatomer i kroppen som gör MR-tekniken möjlig.


På grund av förändrade kunskaper, brist på konsensus bland auktoriteter inom området, speciella omständigheter i varje enskild konsultation och mänskligt felhandlande kan inte Medibas garantera att all information i Medibas är korrekt och fullständig i alla avseenden.