Status epileptikus

  • DEFINITON:Drygt hälften har ingen tidigare känd epilepsi, och akutsymtomatisk orsak är vanligast, exempelvis infektion, stroke, hjärntumör, akuta intoxikationer eller dysmetabola tillstånd. Infektion/feber är särskilt vanligt hos barn.
  • FÖREKOMST:Incidensen av status epileptikus hos vuxna är 10 till >40 per 100 000 personår, med stora skillnader mellan olika åldersgrupper.
  • SYMTOM:Den epileptiska aktiviteten kan ge upphov till fokala eller generaliserade kramper, men det kan också förekomma status epileptikus med andra former av epileptiska anfall.
  • KLINISKA FYND:Pågående fokala eller generaliserade epileptiska anfall. Kliniska fynd och medvetandegrad beror på typ av anfall. 
  • DIAGNOSTIK:Klinisk diagnos om motoriska symtom. Vid icke-motoriska status epileptikus krävs EEG för diagnos. Blodprover (bland annat glukos, elektrolyter, CRP och blodgaser). Eventuellt akut DT/MR hjärna, lumbalpunktion och EEG.
  • BEHANDLING:En viktig del av den initiala behandlingen är att säkra fria luftvägar och omgivning (trafik och dylikt). Vid krampanfall >5 minuter ges bensodiazepin. Vid misstanke om lågt blodsocker ges intravenöst glukos. Personer med alkoholmissbruk eller dåligt näringstillstånd bör få tiamin före glukos.

Basfakta

Definition

Diagnos

Behandling

Förlopp, komplikationer och prognos

Patientinformation


På grund av förändrade kunskaper, brist på konsensus bland auktoriteter inom området, speciella omständigheter i varje enskild konsultation och mänskligt felhandlande kan inte Medibas garantera att all information i Medibas är korrekt och fullständig i alla avseenden.