Elastografi

Vad är elastografi?

Undersökningsmetoden elastografi mäter en vävnads täthet och elasticitet, och används framför allt om det finns misstanke på leverfibros (bindvävsinlagring/ärrvävnad i levern) eller det senare stadiet skrumplever (cirros). Undersökningen görs med ultraljud – där Transient Elastography, TE ("Fibroscan®") och Acoustic Radiation Force Impulse, ARFI, är vanligast – eller med MR (MR-elastography, MRE). Elastografi är en skonsam och smärtfri undersökning och tar cirka tio minuter att utföra.

Hur fungerar elastografi?

Vid ultraljudsbaserad teknik placeras en liten ultraljudsprob på huden mellan revbenen på bröstkorgens högra sida. En pulsvåg sänds in i vävnaden och apparaten mäter den hastighet som vågen har när den fortplantar sig i levern. Pulsvågen rör sig snabbare i stel vävnad än i elastisk vävnad. Hastigheten korrelerar därför med stelheten i levern, som i sin tur korrelerar till grad av fibros i levern. Resultat anges vid TE i kilopascal (kPa) och vid ARFI och liknande i m/s eller kPa. 

Ibland kan TE vara omöjlig att genomföra, oftast på grund av att det är trångt mellan revbenen eller för att patienten har för mycket fett mellan huden och levern, även med XL-proben som är speciellt utvecklad för patienter med fetma. 

Som alternativ till TE kan vågor från en prob registreras med en vanlig ultraljudsprob som har ARFI-option eller med MRE. Fördelen med ARFI och MRE jämfört med TE är att man utöver stelhetsgraden i levern kan bedöma strukturen i levern (och andra bukorgan) och därmed se eventuella förändringar, som till exempel levercancer. Fördelen med MRE är att man inte är beroende av att hitta ett "fönster" mellan revbenen för att visualisera levern.

Vilken metod är bäst?

TE har mest omfattande dokumentation och ger ibland bättre information än ARFI vid lindrig till måttlig fibrosgrad (fibrosgrad 2–3) medan skrumplever (fibrosgrad 4) diagnostiseras med lika hög sensitivitet och specificitet med både TE och ARFI.

MRE är den metod som överensstämmer allra bäst med resultatet av en leverbiopsi (bestämmande av fibrosgrad), men är dyr och kan inte göras direkt på mottagningsbesök.

När används elastografi?

Det främsta användningsområdet är fibrosutredning bland patienter som har hepatit B eller C med risk för leverfibros och senare skrumplever, samt patienter med icke alkoholrelaterad leverförfettning och andra leversjukdom som till exempel primar biliär kolangit och primär skleroserande kolangit. Utredningen görs för diagnos, uppföljning vid behandling och för övervakning av fibrosutvecklingen.

Förberedelser

Vid undersökningen bör man vara fastande sedan minst tre timmar då nyligt intag av mat kan medföra att man erhåller falskt höga värden. 

Efter undersökningen

Resultatet av undersökningen kan fås direkt efteråt. Elastografi har inga kända biverkningar och det finns inget behov för observation efter undersökningen.

Vill du veta mer?


På grund av förändrade kunskaper, brist på konsensus bland auktoriteter inom området, speciella omständigheter i varje enskild konsultation och mänskligt felhandlande kan inte Medibas garantera att all information i Medibas är korrekt och fullständig i alla avseenden.